Necessären Necessity och en bit ur mitt liv.

Det var med necessären som allt började. Jag gick i gymnasiet, men ägnade mig hellre åt skidåkning och segling än fysikläxor och matte. Henry Lloyd-jackor och seglarskor med grov sula sågs på var och en, och fleece och Gore Tex var nya coola material.

mm

Jag tiggde till mig gamla utseglade segel av pappa. Necessärer, shoppingkassar och väskor blev sedan till med hjälp av mammas gamla Singer och ett stort antal symaskinsnålar. Det var under den här tiden som jag kom på att jag tyckte om att skapa, och att krockar mellan oväntade material kan bli riktigt bra.

mm
Efter gymnasiet , några kurser på universitetet och en resa till Nya Zeeland sökte jag in till Textillinjen på Hellidens Folkhögskola i Tidaholm. Att få arbeta med det man tycker är roligast i världen varje dag och hur mycket man ville var fantastiskt, men för första gången sedan jag lämnade Norrbotten fick jag lappsjuka. Kompisar och uteliv i huvudstaden lockade, och jag sökte in till Nyckelviksskolan på Lidingö. Efter detta år, som utbildningsmässigt var lite av en besvikelse, valde jag en annan väg. Nu känner jag att det är dags att sluta cirkeln, att ta vid där jag slutade för drygt tio år sedan.

Min första necessär anno 2010 är till Karin L. Det börjar bli nästan ett år sedan jag lovade dig att göra en, skäms på mig! Mejla mig din adress så postar jag den bums!

Den här är lite högre än orginalet. Tanken är att man ska kunna förvara flaskor stående istället för att de ligger huller om buller. Insidan är fodrad med vit spinnakerduk, även fickorna i ceriserosa kinesiskt siden har en insida av spinnakerduk. "Gavlarna" är i guldgult thaisiden, medan utsidan är i svart och ceriserosa vindtyg. En bred remsa segelduk i kevlar är mitt kännetecken och signum på såväl necessärer som väskor. Hela necessären har ett mellanlägg av Dacron (vanlig vit segelduk) som ger stadga och hållbarhet till konstruktionen. Sömmarna inne i necessären är endast sicksackade, gillar mötet mellan siden och råa sömmar.

Jag kommer att göra några olika varianter av necessären Necessity som jag kommer att lägga ut i butiken Crème de la Crème (som idag även fått en gäng nya våningsfat). Tanken är att det även ska bli väskor så småningom.

Gamla slitna Idahoe-necessärer finns nu lite varstans. Ni som har en får 10% rabatt på ett köp hos Crème de la Crème. Skriv i kommentarsfältet när du lägger ordern, när och var du köpte eller fick den så drar jag av rabatten.

Tantpäls goes ethnic

Citatet ovan kommer från Sköna Hem och beskriver inredningstrenden för 2010. Mig passar den som handen i handsken, jag älskar oväntade möten mellan olika material!

Senaste kudden i kuddfamiljen, Naijma, är första delen i en kollektion där jag tar tillvara på varma och mjuka, men hopplöst omoderna gamla pälsar* som ligger bortglömda här och där. Här samsas mjukaste minken med vit bomullssammet. Passpoaler och "hörnflärpar" i limefärgat kinesiskt siden. På baksidan, som är fodrad med Åhlénstyget Silvius i brunt, sitter en mässingöljett i den kardborreförsedda öppningen. I den har jag fäst en gammal samisk lädersnodd. Tanken när jag började fundera på den här kudden var just att det flärdfulla skulle möta det ursprungliga och traditionella.

* Jag har inga avsikter att uppmuntra den moderna pälsindustrin. Däremot tycker jag om att se att de "pälsklingar" som fick sätta livet till för en sisådär femtio år sedan får nytt liv i kuddar och plädar.

Svart och lite vitt

Några nya armband finns alldeles snart ute hos Crème de la Crème. Jag har lagt upp bilderna, men håller på att komplettera annonserna med text.

mm

För alla er som gillade Sixten kan jag berätta att jag kommer att göra fler liknande fat under nästa vecka. Min snälla mamma har gått på tallriksjakt och förhoppningsvis hittat några små fat som passar till mina Spisa Ribb.

öö

PS. Det finns ett nytt kakfat ute också.

News

Jippey! För första gången på en månad var det ljust när jag drog upp rullgardinen i morse, snudd på att solen sken faktiskt. Skynda, skynda, iväg med Karla till dagis, snabbt hem, välling och förmiddagslur för Flora, snabbt som tusan fram med kameran - ridå. Samma gamla sunkväder igen. Har man dessutom som jag, sabbat objektivet till min kamera så att man bara kan ställa in skärpan manuellt, tja då kan man likaså ställa in fotograferandet för dagen.

Några bilder hann jag dock med, en del skarpare än andra ;) Ett gäng haklappar och några nya fat kommer att läggas ut i butiken så fort min datasupport kommer hem och hjälper mig. Jag får inte riktigt till det själv trots att jag var helt säker på att jag visste hur man gjorde (är det något som kan göra mig galen så är det just när något jag tror mig veta hur man gör inte fungerar. Grrr).

Uppdate:
Jag klarade det! Det gäller att vara tjurig som en treåring och listig som en rävhona ;) Sakta men säkert kommer de nya produkterna läggas ut, tar en paus nu men kommer att fortsätta i kväll. Har fått önskemål på svarta armband. Tyvärr hann jag inte fota de jag har idag, men de kommer i morgon!

Carina

"Du kanske kan sy en kudde av henne", sa Carina när hon gav mig den kitchiga singoallan med sug i blicken. Sagt och gjort. Singoallan plus lite Marimekko, lite Ikea Stockholm, en bit linneduk, en snutt färgad spets och ännu mera linnetyg blev kudden Carina. Som vanligt kan ni hitta fler bilder och mer information här.
mm
Idag är det lågt till tag här i Uttran. Molnen ligger som ett lock ovanpå husnocken, det är mörkt och fukten dryper. Det känns överhuvudtaget inte som ett alternativ att gå ut idag. I stället för att gå runt och gäspa ska jag ta ett Antitröttpiller som jag inhandlade på Lagerhaus i fredags, och hoppas på att det fungerar. Alternativet, ett väl så mysigt sådant, är att krypa ner i soffan under en filt tillsammans med Karla och titta på en film. En skön söndagseftermiddag önkar jag er!

Fredag

Snön smälte bort här också. Men vad gör det att man inte får bygga snögubbar när man får åka till badhuset med morfar. Slutet gott allting gott. I morgon, tidigt som attan, tar flygplanet (thank God, inte tåget) oss tillbaka till Stockholm och Uttran. Det ska bli skönt att sova i sin egen säng, borta bra men hemma bäst!

Svarta spetsar är nytt för dagen. Gillar effekten av det svarta mot kevlarens guldfärgade fibrer och knappen i guldfärgat siden. Dagens kombo blev Edith tillsammans med ett smalt svart tennarmband. Edith kommer att läggas ut på Crème de la Crème tillsammans med en drös andra armband, både med svart och ofärgad spets.

Dagens inspiration får bli Indiskas kollektion Jewels of India. Kollektionen är framtagen i samarbete med indiske designern Preeti S Kapoor, syftet är att lyfta fram det moderna Indien. Jag inspireras av Kapoors broderade mönster i starka färger. Traditionellt hantverk och mönster med en twist - I like!
Vi närmar oss advent, men det känns för tidigt att tjuvsmaka på glöggen än. Alternativet kan vara att göra sitt eget Mulled Wine när gråvädret kryper inpå en.

4 drinkar.
15 hela kryddnejlikor
1 apelsin
0,75 dl farinsocker
3 kanelstänger
5 stjärnanis
2 citroner i skivor
5 dl vatten
1 flaska rödvin

mm

Stick in kryddnejlikorna i apelsinen. Lägg apelsinen i en kastrull tillsammans med socker, kanel, stjärnanis, citron och vatten. Koka upp och rör tills sockret har löst sig. Låt blandningen sjuda i 15 minuter. Tillsätt vinet och servera varmt.

mm

mm

Har man vägarna förbi Uttran i morgon kan man slinka in på årets höst- och julmarknad i Uttrans gamla sjukhus. Mellan klockan elva och tre kan man strosa runt bland borden, handla julklappar och fika. Jag har egentligen ingen aning om vad det är som kommer att säljas, det enda jag vet är att jag kommer att ha ett bord och sälja sortimentet från Crème de la Crème ;)

Nora

Nora är senaste tillskottet i kuddfamiljen. Ett gammalt broderi, en duk med kurbitstryck, några bitar allmogeband och några stuvbitar bildar en vintrig helhet. Baksidan är i vitt linne. I den kardborreförsedda öppningen sitter en bit vävt samiskt band i ylle.

Idag har snön fallit här med. Plötsligt blir allt ljusare, må snön inte slaska bort på en gång! Karla har sopat och skottat, i morgon blir det snögubbebygge :)

Idag gillar jag

Josef Frank goes folklore i nya kudden Carmen. Här samsas färgade spetsar, gamla broderier och spillbitar av Franktyget Teheran om utrymmet. Baksidan är i svart linne, hela kuddvaret är fodrat med Åhlénstyget Florida. Finns snart i en butik nära dig.

Littmarck har öppnat affär. Varianterna av de från början klassiska tennarmbanden är många. Sortimentet har även utökats med Kikoier, den traditionella kenyanska sarongen som kan användas till det mesta. Jag skriver upp både en sjal och ett armband på min önskelista.Så här i Novembermörkret tilltalas jag av danska Boxdelux produktbilder som är lika färgglada som en påse smågodis. Puffen till höger skulle gärna få finnas framför en kakelugn i Villa tallås.

Siden, sammet, trasa, lump

Jag tycker om kontraster. Kraftigt och skört, hårt och mjukt, matt och blankt. Tycker om känslan av att blanda silke och spetsar med kevlar, eller som nu, siden med trasmatta. Jag fortsätter att tänka återbruk, och utmanas av att få in det lite lyxiga och flärdfulla i skapandeprocessen. Tidigare i somras hade jag en idé om att sy kuddar av trasmattor, då blev jag inte riktigt nöjd. Efter att ha funderat och provat mig fram har jag nu gjort en trasmattekudde jag kan stå för.

Denna kudde heter Ingegerd efter min älskade mormor som fyllde 89 år igår. Från början var den en ganska intetsägande bordslöpare, men efter ha fått ett lila färgbad och kanter i ceriserosa thaisiden blev den en kudde som sticker ut!

Ingegerd och fler liknande kuddar kommer att läggas ut på Crème de la Crème under helgen. Nu ska jag ut och njuta av det underbara höstvädret!

Tävling

Första dagen i oktober firar jag att räknaren gott och väl passerat 25 000 besökare med en tävling! Att sortimentet på Crème de la Crème i dagarna kommer att utökas med kak- och fruktfat är också värt att fira!

Att jag är en hamster när det gäller vackert gammalt porslin är ingen hemliget. Nu har jag kommit på ett bra sätt att återanvända mina vackra tallrikar som snart inte får plats i skåpen. En rostfri gängad stav, några vackra fat, några muttrar och skivor, en öglemutter och hjälp av min händige man blev till unika "våningsfat". Har än så länge bara hunnit göra ett par stycken, men det kommer fler :)

Tävlingen pågår till och med den 15:e oktober. Lämna en kommentar för att vara med!

1:a pris
Svartvitt kakfat med två våningar. Den mindre tallriken är ur Gustavsbergs serie Mat med namn från 1981, medan den större är ur serien Svenska måltider från 1974. Båda porslinsserierna gjordes i benporslin av Gustavsberg för Domus.

Höjd: ca 21 cm
Bredd nedervåning: 21,5 cm
Bredd övervåning: 17,5 cm
Ringmuttern högst upp på staven är målad med matt svart färg.

2:a pris
Bracelet of Uttran, svart armband med plommonlila spets och ceriserosa knapp. Vinnaren meddelar vilken längd som önskas. Bredd 3 cm.

Produktutveckling

Den här hösten kan jag inte få nog av färg! Jag vill fortfarande ha en lugn bas men frossar i färgstarka assocearer och inredningsdetaljer.

Naturligt är därför att ta Bracelets of Uttran ett steg längre. I helgen experimenterade jag med att färga in spetsar. Första försöken blev en vacker plommonlila och en härlig knallrosa färg. Tanken är att jag ska prova fler färger, tipsa gärna om vad ni tror kan bli fint. Armbanden på bilden finns nu hos Crème de la Crème. Jag vill passa på att tacka Weronica, Therese och Mia för era inlägg om armbanden och min lilla butik, jag blir så glad!

Nu verkar vi ha snutit ut det mesta och värsta snoret, det finns hopp om liv igen ;) Flora tog sina första steg med läragåvagnen här om dagen, medan Karlas nya passion är mina oljepastellkritor, huvudfotingarna har blivit både hundar och spindlar de senaste dagarna. Dagarna går på och livet känns ganska behagligt i Villa Tallås:)

Prototyp; multipåse

Under helgen som var hade jag bestämt mig för att sy necessärer, något som med Idahoe-mått har hunnit bli en klassiker sedan jag gjorde den första 1995. Tyvärr upptäckte jag att jag inte hade några blixtlås hemma när jag klippt ut delarna till den första, så det bidde ingen necessär, det bidde en påse ;)

mm

Nu är blixtlåsen beställda, så necessärerna borde bli verklighet inom en snar framtid. I väntan på dem fortsätter jag att sy påsar. Jag ska prova några olika storlekar för att se vilka som verkar mest användbara. Användningsområderna är oändliga men här hemma kommer en att hamna på en krok bredvid spegeln i badrummet fylld med hårborstar , snoddar och hårspännen.

mm

Den här första är till dig mamma. Tack för att du cyklar iväg till stan (Luleå) och handlar tyg och knappar som du sedan postar till mig när jag inte har möjlighet att åka in till stan (Stockholm). För att du inspirerar mig och är mitt bollplank. Helt enkelt för att du är världens bästa mamma! Påsen dimper ner i din brevlåda på onsdag :)

Premiär!

Sådärja. Nu öppnar crème de la crème, Familjen i Uttrans lilla butik där jag säljer ihopknåpat, omgjort och påhittat. Jag börjar med att lägga ut armband och kuddfodral, men kommer förhoppningsvis att hitta på nya saker eftersom. Nya armband är på gång i fler färger, bla svart, grönt, rosa och orange. Har man önskemål vad gäller färg eller modell är det bara att mejla mig så ska jag försöka fixa det.

Verkstad

Aldrig hade jag kunnat ana att jag skulle få så mycket positiv feedback på mina armband! Här lyser flitens lampa sedan ett par dagar tillbaka, Bracelets of Uttran är min nya bebis, så roligt att äntligen ha funnit ett sätt för mina gamla spetsar att leva vidare!

Inom kort kommer jag att lägga ut armband och lite annat pyssel till försäljning. På mitt arbetsbord ligger nu massor av armband som väntar på att få en knapp. Igår när jag använt upp min lilla förpackning med knappformar åkte jag iväg till samma affär för att fylla på förrådet. Slut. Sedan dess har jag varit i snudd på varje sybehörsaffär i hela södra Stockholm utan att hitta knappar med rätt storlek. Ikväll fick jag äntligen tag i det jag skulle efter att jag skickat mannen till NKs tygavdelning med tydliga instruktioner :) så nu ska jag klä knappar för glatta livet!

Innan jag gjort klart en hög med armband är jag rädd för att jag inte har så mycket annat vettigt att blogga om, men hav förtröstan, jag är snart klar ;)

Armband

Vad gör man med en kasse ärvda handknypplade spetsar när man inte är särskilt mycket för spets, rysch och pysch? Eftersom jag ändå någonstans tycker att spetsarna är för vackra för att göra mig av med har de fått ligga nerpackade i sin påse.

När jag var liten var det modernt med breda tennarmband, som klockarmband eller bara som vanliga armband. När jag nu tittade närmare på spetsarna påminde de mig om tennbroderierna på 70-talets armband. Med dessa i tanken gjorde jag mina egna bracelets of Uttran.

Till baksidan har jag använt mig av enfärgat siden- och bomullstyg. För att armbandet skulle få lite styrsel, samt som extra effekt, lade jag en remsa kevlar under spetsen. Står man i ljuset blänker det i segelduken där man även kan ana de guldfärgade kevlarfibrerna. Knapparna klädde jag även de i siden- respektive bomullstyg. Slutligen virkade jag en liten ögla till knapphål. Nu har jag fullkomligen fått dille på dessa armband, innan kvällen är slut har jag säkert gjort ett par till ;)

Till salu!

Jag tycker om att göra nya saker av gamla, tycker om tanken att gamla saker får fortsatt liv, kanske som något helt annat. Igår när jag plockade lite bland mina tyger hittade jag en låda med gamla ärvda och fådda tyger - några lakan med vackra spetsar och monogram, ett par operationsdukar i linne min farfars far provinsialläkaren använde, ett par linnehanddukar från min farmors barndomshem och några broderade linnegardiner som hängt i ett hus i Finland under första världskriget.

Små lappar av dessa dyrgripar blev en ny kudde. En kudde som tyvärr inte passar hos oss, men som kanske skulle vara fin i någon annans soffa. Hela kuddfodralet är fodrat, baksidan är i broderat linne och randigt bomullstyg där innerkudden sticks in där tygerna går om lott. Kuddvaret passar en innerkudde om 50x50 cm och blir ditt för 400 pix. Skriv ett mail om du vill att kudden ska bli din (innerkudde ingår ej).

Tävling

Ja, nu har 10 000 besökare passerat med råge. Man kan tycka att det är dags att langa fram det där priset och utlysa tävlingen det skrevs om för ett par dagar sedan, så här är den nu. Det som från början skulle bli en sminkväska blev sedan till en necessär, och slutligen en väska. Väskan är sydd i svart vindtyg, segelduk och kinesiskt siden. Eftersom jag absolut inte är någon sömmerska bör man titta på helhetsintrycket snarare än på enstaka sömmar:) Inne i väskan finns en mobiltelefonficka och ett blixtlåsförsett fack. Nog om detta. Vill man vara med och tävla om Idahoe-väskan ska man skriva en kommentar eller skicka ett mejl innan den fjärde juni.

Precis i början av min bloggkarriär hade jag en tävling där hela tre personer var med, får se om vi slår det den här gången;) Bilderna går att klicka på för att få dem lite större.

Tisdag: inspiration önskas

Kan någon skicka lite inspiration tack! Håller på att inventera bland mina tyger. Klipper lite, syr några stygn, börjar om igen. Efter att ha hållt på så hela förmiddagen tror jag i alla fall att jag har en idé om vad det är jag vill göra.

Den 10 000:e besökaren hos Familjen i Uttran närmar sig med stormsteg. Det är inte riktigt klokt att så många varit här sedan jag började räkna den 6:e februari i år! Tänkte fira detta magiska nummer med en tävling, enda haken är att jag inte riktigt vet vad som ska finnas i prispotten. Jag fortsätter att klippa, sy och skissa och hoppas att det blir bra. Den som väntar (till i morgon) får se!

En fin (här grå) tisdag till er alla!

Dagens fynd

Dagens fynd får man väl kalla stuvbitar av Tricia Guilds Designers Guild för fem kronor styck, bomull såväl som thaisiden. Tanken är att de såsmåningom ska bli foder till mina väskor. Har skissat på några nya modeller, detta är en av dom. Jag tycker om att blanda olika material, och gillar brytningen mellan det tunna sidentyget och den kraftigare segelduken. Kevlar + silke = sant. Nu återstår bara att ta fram symaskinen när jag kommer hem!

Pyssel

Idag har jag blundat för dammtussarna som vårsolen skoningslöst lockat fram ur vrårna och istället ägnat mig åt att sy. Har för tillfället snöat in på haklappar (undrar varför). Jag tycker om att använda gamla spillbitar, eller klädesplagg, och förvandla dem till något annat. Det finns en tillfredsställelse i att återvinna, till dessa hakisar har jag använt småbitar av segelduk, vaxduk och gamla t-shirts.