Aldrig hade jag kunnat ana att jag skulle få så mycket positiv feedback på mina armband! Här lyser flitens lampa sedan ett par dagar tillbaka, Bracelets of Uttran är min nya bebis, så roligt att äntligen ha funnit ett sätt för mina gamla spetsar att leva vidare! Inom kort kommer jag att lägga ut armband och lite annat pyssel till försäljning. På mitt arbetsbord ligger nu massor av armband som väntar på att få en knapp. Igår när jag använt upp min lilla förpackning med knappformar åkte jag iväg till samma affär för att fylla på förrådet. Slut. Sedan dess har jag varit i snudd på varje sybehörsaffär i hela södra Stockholm utan att hitta knappar med rätt storlek. Ikväll fick jag äntligen tag i det jag skulle efter att jag skickat mannen till NKs tygavdelning med tydliga instruktioner :) så nu ska jag klä knappar för glatta livet!
Innan jag gjort klart en hög med armband är jag rädd för att jag inte har så mycket annat vettigt att blogga om, men hav förtröstan, jag är snart klar ;)
Spännande!
SvaraRaderaTills dess får jag nöja mig med mitt senaste egna alster (finns såklart att skåda hos mig :-)
Det här med armband är ju kul!!! :-D
Du är duktig Ida,jag såg iofs ett armband på din arm när vi lunchade men tänkte nog aldrig på att säga nåt..Men dom är fina :) Kram Eva
SvaraRaderaså fina de är:) Ha en fin helg Kram Mia
SvaraRaderaJa! Jag vill jättegärna beställa så fort de är klara! Kommer du att göra olika storlekar? Jag har ganska smala handleder och stela armband i one size brukar inte passa mig.
SvaraRaderaMen de är absolut helt superfina, så jag förstår!!! :)
SvaraRaderaMrs.b: Armband är jättekul! Jag har fler idéerr på nya modeller, undrar bara när jag ska hinna genomföra dem. Ditt stickade blev verkligen jättefint!
SvaraRaderaEva: Kul att du också gillar dem! Du får väl önska dig ett i julklapp :)
Mia: Tack! Min helg har so far varit fin, hoppas din också varit bra!
Susanne: Jag har gjort olika storlekar, även för smala handleder, armbandet blir då 16 cm runt om. Om du vill ha ett ännu mindre kan du väl mejla mig.
Elisabeth: TACK!