söndag 21 februari 2010

Sött och syrligt

Lycka är att en trött söndagseftermiddag ha kvar en bit av lördagkvällens apelsinpaj!
mm
Gårdagskvällen tillbringades tillsammans med goda vänner. Med fantastisk mat och bubbel i glasen väntade vi på den utfärdade klass 2-varningen som aldrig verkade nå Uttran. Visst har det kommit snö, det snöar faktiskt fortfarande, men inte i sådana mängder eller med sådana vindbyar att det skulle vara ett problem.
mm
Innan det är dags för nästa omgång med snöskyffeln tänker jag ta en kopp te och en stor bit apelsinpaj, det är ju trots allt vitaminer ;)




*Pakpulver är samma sak som bakpulver, finns endast i mycket välsorterade livsmedelsaffärer ;)

PAJDEG:
* Rör ihop smör, socker och äggulan. Arbeta ner mjöl blandat med bakpulver.
* Tryck ut degen i en form med löstagbar kant.
* Förgrädda pajskalet i 200 grader ca 10 minuter.



FYLLNING:
* Vispa äggulor, socker och apelsinsaft i en kastrull och sjud på svag värme tills krämen tjocknar. Den får inte koka. Rör ner det rivna apelsinskalet.
* Bred ut krämen i pajskalet. Lägg på skal- och skinnfria apelsinklyftor.
* Grädda pajen i 200 grader i 15-20 minuter.
* Servera med lättvispad grädde. (Vi spetsade grädden med Cointreau - himmelskt gott!)

Receptet taget ur kokboken Rosendals Trädgårdscafé.

8 kommentarer:

  1. Ser fantastiskt gott ut! Det får nog testas det receptet. Tack för att du delade med dig! Kram Lotta

    SvaraRadera
  2. Lotta: Den ÄR fantastiskt god! Passa på att baka den nu när apelsinerna är så fina. Jag använde bara blodapelsiner, tycker om både färgen och smaken av dem.

    SvaraRadera
  3. Åh vad gott, det läskas i munnen...

    Trevlig söndagskväll!
    Kramar Camilla

    SvaraRadera
  4. Ahh smaskigt. Det vattnas i munnen nar jag ser bilden. Jattefin bild! towe.

    SvaraRadera
  5. Camilla: Smarreglarre! Om ingen ätit upp den så finns det en bit kvar till i eftermiddag också:)

    Towe: Gör en apelsinpaj du med, vetja! (Hoppa i så fall över pakpulvret, ta bakpulver istället ;)

    SvaraRadera
  6. Är detta månne en emaljerad Union Jack-bricka?

    SvaraRadera
  7. Cruella: Yes it is. Vi hade en sådan när jag var liten, för ett tag sedan hittade jag en likadan på loppis :)

    SvaraRadera
  8. Vilken lycka! Min man är ingen nostalgiker men när hans rationelle far försökte göra sig av med Union Jack - inköpt under någon av de många långa somrarna i England - vaknade han till och räddade den.

    Det är en familjemedlem och så praktisk i formatet!

    SvaraRadera