Huset är lugnt och tyst. En grymtning hörs från Flora i Knoppa-vaggan när hon sätter den i gungning. Mannen och Karla sover djupt. Karla har slängt ut ett ben över sängkanten, Apispapis ligger tryckt mot hennes bröst.Jag kommer mig bara inte för att gå och lägga mig. Jag tassar omkring i mitt tysta hus. Hänger en tvätt, viker ihop kläder, flyttar några ljusstakar från en plats till en annan. Jag vet att jag borde gå och lägga mig, att jag kommer att vara dödens trött i morgon när flickorna vaknar. Bara en liten stund till. Piplarsson kommer och stryker sig mot mina ben innan hon lägger sig till rätta i fåtöljen. När hela huset sover har min vakna stund blivit bara min. Den stund på dagen jag har tid för reflektion och eftertanke, då jag i lugn och ro kan dagdrömma eller planera morgondagen.
Eftersom småbarnsmammor trots allt behöver lite sömn säger jag god natt nu. Imorgon väntar tapetsering (?) och barnkalas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar