Loppis-LOVE

Det där med att prioritera kanske inte alltid är min starkaste sida. I går när jag var på kaffekoppsjakt kom jag hem med en pall i gustaviansk stil i stället. Jag har liksom så lätt att bli kär i vackra saker, det är som att de ropar på mig och vädjar om att bli räddade från den sunkiga loppislokalen. Och jag är ju inte mer än människa, klart jag räddar en pall i nöd. När jag kom hem så insåg jag att jag var tvungen att fortsätta räddningsaktionen och ta bort pallens trasiga och smutsiga klädsel, det kunde helt enkelt inte vänta. Och när det var gjort var det ju lika bra att sätta på ett nytt tyg. Med en gång. Nu står den i alla fall på plats i hallen och verkar stortrivas. Stolen och bänken som stod här förut fick finna sig i att flytta på sig, så nu gäller det bara att hitta nya platser till dem. Vilka besvär man har ;)

Tänk om jag skulle fortsätta borra de där femhundrafemtioelva hålen i de där sjuhundraförton porslinsskärvorna nu när jag inte har något annat att göra. Och montera de där sjuttiosexton våningsfaten som står occh väntar. Så får det bli.

Trettiosex

I morse vaknade jag ett år äldre och kände att det där med att vara trettiosex inte är så dumt ändå. Och att semestern i stort sett är slut, det är inte heller så dumt. Att just nu i denna skrivande stund ha en man som bakar plommonpaj i köket känns rentutav förträffligt. 

I dag är det precis en vecka kvar tills jag ska börja bygga min monter på Formex, Nordens största inredningsmässa för branschfolk. Samtidigt som jag är grymt taggad finns det en liten oro för att jag inte ska få till det. Att jag inte ska hinna göra färdigt de produkter jag ska ha med, att jag ska glömma att göra ett pressutskick eller att montern helt enkelt inte blir som jag tänkt mig. Men jag tar ett djupt andetag, bockar av mina långa listor, ler när saker går som jag vill och svär lite när det inte riktigt går som jag tänkt. Sen får det bli som det blir, jag har en känsla av att det ändå blir bra till slut!

Annars så fortsätter jag med snabb-bloggandet på Instagram under namnet idacdlc. Att ta ögonblicksbilder med telefonen och slippa rackla med den stora kameran gör gott för inspirationen, det är roligt att fotografera igen. Sakta men säkert känner jag att även suget efter att skriva börjar komma krypande. Det finns hopp för Familjen i Uttran :)

Armband

När den sista beställda ljuskronan är ivägskickad och bara tanken på att göra fler står en upp i halsen är det dags för en paus. I alla fall en liten. Men tillräckligt lång för att sno ihop några somriga armband. Tanken är inte att de ska bli så många, just nu finns fem stycken till salu på CdlC:s Facebook-sida. Slipat glas och vaxad rosa bomullstråd är så somrigt det kan bli denna blöta juli.

Semestern före semestern

Att ta en liten minisemester innan man ska ha sin riktiga semester är underskattat. I morse, tio i fem för att vara exakt, gick båten mot Gotland. Min plan att barnen skulle sova i bilen på väg till Nynäshamn misslyckades, så även att vi skulle kunna bädda ner dem i varsin sovsäck ombord på båten. Summan av kardemumman blev att vi i förmiddags hade tre barn, varav en sovit ungefär fyrtio minuter, och två inte alls, sedan väckarklockan ringde klockan tre på natten. Dessutom var både mamman och pappan vindögda av trötthet. Det var kritiskt ett tag vid elva-rycket när smockorna hängde i luften, men sedan var det bara som om alla slappnade av. Flora somnade i bilen på väg till stranden och Rufus på vägen därifrån. Karla som sett ut som en citron hela morgonen lyckades på något mirakulöst sett vända dagen till en toppendag. Till och med mamman och pappan piggade på sig tillräckligt för att njuta av solen som lyst från klarblå himmel hela dagen :) På onsdag styr vi kosan tillbaka till stan för att jobba några dagar till, men det är då. Just nu har i två hela dagar kvar av ö-liv!

Ingen har väl missat att bloggandet hos familjen i Uttran går lite trögt just nu. Det känns liksom lite omständigt. Lite bökigt. Sedan ett par dagar har jag dock upptäckt något nytt. Instagram. Jag är helt såld, det är ju så enkelt! Och vad bra det blir! En slags sommarblogg som Weronica så passande kallade det. Jag kommer fortfarande att göra inlägg här, men för er som vill ha snabbare, kortare uppdateringar så heter jag idacdlc på Instagram.

Semesterkänning

Man skulle kunna tro att hela familjen i Uttran har gått under jorden eller dragit iväg på långsemester till långtbortistan, men se så är det inte! Sedan sist har jag gjort klar mina sista återförsäljar-ordrar (för den här gången), avlusat mig själv och en av mina döttrar för första gången (förhoppningsvis den sista), varit med och tagit farväl av min nästan hundra år gamla farmor och börjat på att fylla på Crème de la Crème-lagret inför Formex och kommande höst. Barnen har fått sommarlov på riktigt och snart väntar en tjuvstart på semestern för mig med några välbehövliga dagar på Gotland. Riktigt ledig kanske jag ändå inte kommer att vara, förmodligen drar jag med mig resten av familjen på alla loppisar vi passerar i jakt på blåvita kaffekoppar (som jag verkar tömt södra Stockholm på) och annat vackert som klirrar.

Jag hoppas att ni alla fina har det bra där ute i sommar-Sverige, eller där ni nu håller hus!

...och vinnaren är

Alltså, det där att utse en vinnare var ju inte det lättaste. Trettioåtta blogg-lotter, sextiosju kommentarer, åttio lajkare och sjuttiotvå delningar på fejjan gjorde att det tog ett tag innan jag klurat ut vilka som skulle ha fler lotter än en, och innan jag kunde göra den slutliga dragningen :)

Med enbart en lott blev det Susanne som kammade hem Görel, grattis! Eftersom det var så många som ville vara med och tävla slängde jag även in ett pyttefat i potten. Vinnare av detta är Ingrid Viklund som gillat, kommenterat och delat på FB, grattis till dig med!

Gul

Så var det äntligen dags för skolavslutning. Karla har längtat i flera veckor, för när man har haft skolavslutning, då börjar man ju snart ettan. Med examensvit klänning och allvarlig min stod vår fina förstfödda och sjöng Idas sommarvisa tillsammans med de andra barnen (till mig kan man väl anta ;)

Själv tog jag fram förra sommarens gravid-favorit från Vera Velour, som även visade sig passa mindre magar. Och som dessutom var jättefin tillsammans med min splojtans nya guling från Sofia Agardtson. Nu följer skolavslutnings-middag, köttbullar och makaroner på skolflickans begäran (kan ju alltid pimpa till tallriken med att skära ut en tomatblomma :)

Ha en fin fredagskväll!

Försommartävling

Jag tänker fågelägg och grå klippor mot blått hav när jag ser tvåvåningsfatet Görel. En assiette från Gustavsberg med marmormönster i mintigt blågrönt gifter sig perfekt med det gamla Rörstrandsfatet med vippig kant i guld och mintgrönt. 

Görel vill flytta hemifrån. Lämna en kommentar så har du chansen att få hem henne lagom till Midsommar, för ytterligare en vinstchans bli ett CdlC-fan på Facebook, gilla och dela. Jag utser vinnaren om en vecka, måndagen den 18:e juni.

Fyrtal; lördagsregn

Att vi satt i solskenet och sippade rosé och åt jordgubbar i gårkväll känns långt borta idag när himlen är blygrå och regnet står som spön i backen. Efter en långfrukost i glasverandan är Rufus den ende som har lyckats få på sig kläder, Flora har just deklarerat att hon minsann tänker ha pyjamas hela dagen. Hur mysigt jag än tycker att det är med sovrufs och morgonrock får snart ta mig i kragen ändå. Storhandling och loppisrunda står på schemat idag, ikväll middag med goda vänner. Sämre lördagar har man haft.

* Lycka är en snuttis och ett rosa monster som pratar japanska (?). Precis när Pet shop- samlandet kulminerat dyker nästa fluga upp, Moshi Monsters. De senaste dagarna har det gosats med mjukismonster, adopterats monster på nätet och spelats monsterspel på Nintendo. Jag som känner mig lätt trött på alla leksaker som släpas ned till vardagsrummet kan ändå inte låta bli att tycka att monstren är rätt söta när man klämmer dem på magen och de förvånat slänger iväg en harang på pipig japanska :)

* Nu har jag gått igenom varenda litet skrymsle efter gamla loppishalsband. Nu ligger turkoser, lapiskulor, rosenkvarts och sötvattenspärlor sorterade i olika små påsar. I går träffade jag finaste Charlotta och Klara från Familjesmycken för att diskutera ett samarbete som jag blir så himla glad när jag tänker på! Tanken är att vi om ett par månader ska kunna visa upp en ny gemensam produkt. Spännande va?

* Nytillskott i fönsternischen. En vas med snygga ränder och underbar form från Upsala Ekeby. Love it!
* Även Rufus tilltalas av mjukismonstren, men efter att ha klämt på dem en stund återgår han till sin älskade bultbräda :)

Middag

Det där att man har ett nyskurat golv är ingenting Rufus tar hänsyn till när han äter middag. Och jag, jag är glad om några av pyttipanna-bitarna faktiskt hamnar i hans mage istället för på golvet. Mat är ganska överskattat tycker Ruffe, varför äta mat när man kan dricka välling?

Själv känner jag inte för middag överhuvudtaget. Just idag iallafall. Det får bli en snabb tomatsallad med mozzarella innan jag ger mig ut till Crème de la Crème-verkstan igen. För vet ni, de där trettio ljuskronorna jag pratade om för ett bra tag sedan närmar sig med stormsteg! Nu har det ju kommit till en del beställningar sedan dess, men det jänns så j....a skönt varje gång DHL kommer för att hämta färdiga paket! I morgon anländer nio paket till min första återförsäljare i Finland, Anne's Past & Present i Helsingfors, kul kul!

Till Anonym som ville ha mina gamla knoppar till Hemnes-byrån - jag har letat men hittar dem ej. Har ett svagt minne att jag lagt dem på något fiffigt ställe...Mejla mig din adress så skickar jag dem om de kommer fram!