Dan före dan, före dan, före dopparedan

Varje gång snön ligger i drivor och allt är vitt, vitt längtar jag till fjällen. Vita, höga fjäll har samma inverkan på mig som havet, det är något oändligt med de böljande, vidsträckta landskapen som inte tycks ha något slut.

Sarek heter en av Beckers kollektioner som med sexton kulörer blandar exotiskt med svensk fjällnatur. Efter jul ska jag ta tag i mina renoverings/makeoverprojekt som står i källaren och gå på dem med färg och pensel. En nypa myllrande orient och en nypa öde fjällandskap låter som en blandning som skulle passa mig ;)

Idag är det Midvintersolstånd och den mörkaste dagen på året. Med nästan en meter snö på marken som reflekterar det lilla ljus som finns, och levande ljus inomhus störs jag inte nämnvärt av mörkret. Enligt mig har vi redan passerat den värsta tiden, och vetskapen om att dagarna blir ljusare och att fång av tulpaner snart är inom räckhåll räcker för att göra mig på gott humör :)

Vi har skippat granen i år, men skulle vi haft en hade jag gärna sett att änglakören gjorda av återvunna konservburkar fått hänga och trumpeta i den.

mm

I år tog tomten fel på dag och råkade komma till Uttran några dagar för tidigt. Med sig hade han ett doftljus från Voluspa som doftar underbart, och den här! Nu är svordomar över trasmattor som är för tjocka att sy i, och zick zack som inte ser ut som zick zack ett minne blott. Jag har massor av idéer som jag längtar efter att få prova, så fort det blir 2010 ska sortimentet på Crème de la Crème uppdateras!

Hjärtkudde i fårull från Hemslöjden i Borås, och vit kudde med härlig struktur från Zara home/Ellos.

Julens outfits

Nu närmar sig julen med stormsteg, var det inte nyss första advent? I år firar vi inte jul hemma hos oss vilket känns ganska bra med tanke på att jag inte har den blekaste när jag i så fall skulle hinna rodda ihop ett julfint hem och en massa julmat. Dagarna som är kvar ska jag försöka att inte stressa upp mig över julklappar som inte är köpta och väskor som inte är packade, utan njuta av snön, hembakta pepparkakor och skön musik.På julafton vill jag ha sköna kläder där julmaten får plats :) Rutig klänning/tunika blir finfin tillsammans med tjocka svarta strumpbyxor och ett par ballerinor. Runt handleden sitter dagen till ära Amalia.

Juldagen tillbringar jag i pyjamas och tofflor, i sällskap av en bra film eller god bok. En ny flanellpyamas har jag önskat mig av tomten, gillar denna med röda rutor. Tofflor har jag redan, är nu inne på mitt andra par fulsnygga underbart sköna Docksta slippers. Dessa med handtryckta stjärnor från Jobs är dock svåra att motstå. Canada Goose hemkollektion känns prismässigt ganska overkill, men jag skulle inte tacka nej till ett tjockt duntäcke att krypa ner under.

Jag gillar att klä upp mig även om Nyårsafton kommer att firas i stillhet tillsammans med goda vänner. Klänningen hittade jag här om dagen, blått känns precis som andra siat helt rätt. Just på Nyårsafton brukar mitt glammiga Jag vakna till liv, och jag säger inte nej till lite paljetter. Skorna brukar ganska snart ligga avsparkade under soffan, men jag tror att jag ska slå till på ett par enkla pumps i lack. Skumpan dricks i Iittalas Essence, vacker form till goda bubblor.

Fyrtal; Vinteronsdag

* Favoriterna av julpynt - amaryllisarna, blommar för fullt i olika delar av huset. På leksakssåpet i vardagsrummet samsas en svagt rosa och en vit om utrymmet framför en litografi av Madeleine Pyk som lämpligt nog verkar ha någon slags Betlehemsmotiv ;)
* Allan heter nyaste tillskottet i kakfatsfamiljen. Stig Lindbergs Prunus blev ett gulligt litet fat, perfekt för praliner och karameller.
* Hon valde en vacker dag att dö på vår älskade Piplarsson. Karla berättade för sköterskan på Veterinärmottagningen att Nu är Pipan en kattängel som leker med gammelmormor uppe i himlen. Låter fint tycker jag. Bilden är tagen i somras när hon fortfarande var en busig dam i sina bästa år.
* För några år sedan såg jag ett inredningsreportage hemma hos Sofia Wistam, kommer inte ihåg vilken tidning. I alla fall hade hon en poster med ett gammalt Vouge-omslag i köket. Inspirerad av henne beställde jag den här, som tills vi fyndade den nakna damen med grönsakerna, hängt i vårt kök. Nu är vår badnymf uppiffad med ny ram och hänger i vardagsrummet istället.

Vinter

De senaste dygnet har Farbror Rimfrost och Kung Vinter har svept in Villa Tallås med omnejd i ett fluffigt snötäcke. Pulkor, tjocka handskar och skidor har fått letats fram ur sina skrymslen och det är ingen hejd på lyckan som snön medför. Flora är lycklig över att kunna glida runt som en säl över snön (ända tills hon råkar doppa ansiktet :), Karla över att äntligen kunna åka pulka. Jag är lycklig över ljuset som allt det vita på marken medför, och över att slippa frysa om fötterna! Mannen är mindre lycklig över bussar och pendeltåg som inte verkar tåla snö ;)

mmm

Den självklara godnattsagan blir Olles Skidfärd, om Olle sex år som skidrar iväg på äventyr genom det snötäckta landskapet. Den här boken har funnits i hundra år, men håller än. Ganska fantastiskt tycker jag!

mm

Med brasorna sprakande i kakelugnarna svänger jag och Flora runt till julens perfekta kombination av country och gospel :)

Snö och saffran

Sedan i gårkväll har vita flingor singlat ner på marken. Familjens treåring är förstås överlycklig och klär på sig både fleecebyxor och overall utan att tjorva. Plötsligt inser man att man är lite sent ute med allt som det verkade finnas all tid i världen för. Vinterdäcken åkte på bilen så sent som i morse (skönt att slippa sladda runt på vägarna med alla andra 08:or ;) På altanen står krukan med rosmarin halvt översnöad och nere på uteplatsen står två trädgårdsstolar bortglömda. Upp ur snön kikar färgglada sandleksaker fram, men vad tusan, man kan väl lika gärna göra snö- som sandkakor.

Jag njuter av den vita utsikten, en kopp te och den gula desserten som blev över från i lördags. Vit choklad och saffran i en perfekt kombination, rekommenderas varmt!

Tack för alla fina kommentarer om vår Piplarsson. På torsdag morgon åker vi till djursjukhuset, förmodligen för sista gången med vår lurviga grönögda katt. Karla utbrister mitt i frukosten "En vacker dag ska Pipan dö. Det blir nog innan jul". Ja, så blir det nog. Förfärligt sorgligt, men sånt är livet.

Ode till Piplarsson

Min barndom är kantad av akvariefiskar, vattenödlor och vandrande pinnar, men så länge jag kan minnas har ett "riktigt" djur legat högst upp på önskelistan.

Både jag och min mamma är allergiska mot pälsdjur. Pipande luftrör, kliande ögon och rinnande näsa blir följden om man struntar i konsekvenserna och låter ansiktet sjunka ner i en ullig päls. Så har det varit ända tills Piplarsson flyttande hem till oss. Denna kattmadame valde ut vårt hem till sitt en kall vinter för snart sex år sedan. En dag när jag kom hem från jobbet och skulle öppna dörren hörde jag ett ynkligt pipande, det satt en katt på bron och liksom verkade vänta på att få komma in. Jag är ju som sagt allergisk mot pälsdjur så katten fick stanna ute. Efter knappt en vecka var katten fortfarande kvar. Nu hade den flyttat runt till baksidan av huset och hade bosatt sig på vår altan. Efter ett par kalla nätter tog mannen fram en låda och lade en filt i den, varvid katten genast hoppade ner och gosade ner sig i filten.

En fredagkväll inte långt därefter hade vi tagit ett par drinkar efter jobbet i cocktailbaren på Berns. Jag kommer så väl i håg hur jag på pendeltåget hem säger till mannen att om katten är kvar när vi kommer hem släpper vi in henne. På uppfarten till huset möts vi av ett jamande, sagt och gjort, katten fick komma in. Efter att ha slukat ett par rödspättafiléer somnade hon på mattan nedanför vår säng.

Det är här solskenshistorien om Piplarsson börjar. Dagarna gick och vi lyckades inte spåra några ägare. Jag hade fortfarande inte sagt så mycket som prosit trots att katten som numera gick under namnet Piplarsson sov i vår säng efter att ha fått ett välbehövligt bad. Det märkliga är att varken allergiska vänner eller släktingar verkar känna av vår lurviga katt.

Nu är solskenshistorien på väg att få ett slut. Akut njursvikt är diagnosen som inte går att göra så mycket åt. Vår stora lurviga katt är bara en skugga av sitt forna jag och efter helgen kommer vi vara tvungna att ta ett tufft beslut. Piplarsson ska få somna in för att sedan begravas bland våra rosor. I vår ska jag plantera en stor klätterros på platsen där hon ligger.

Mamma, djur håller inte så länge, säger Karla när hon ser tårarna rinna längs mina kinder. Vi kanske kan skaffa en hamster istället. Nä, jag skulle inte tro det, men det finns en kattras som heter Sibirisk katt som sägs ska sakna ett allergen i saliven, till utseendet påminner den om vår kära Piplarsson. Kanske kan en ny liten ullboll flytta hem till oss i vår. För det är så, sedan den dagen vi blev med katt så stämmer det, A house without a cat, is not a home.

Önskelista Part One

Efter att ha fått upp ögonen för Familjesmycken och hälsat på Charlotta, Klara och Camilla i deras verkstad vill jag hänga familjesmycken på hela familjen. Jag vill ha ett Darling numbers med en etta för Karla och en tvåa för Flora. Mannen får pimpa upp sin kostymmundering med nya manchettknappar, medans Karla och Flora får varsin Rock star. Bilder lånade från Familjesmycken, kluddet är mitt eget :)

Tänk att du ska på fest mitt i smällkalkalla vintern. Du vill ha kjol eller klänning på dig med känner på dig att du kommer att frysa benen av dig på väg till bussen. Knöla på dig ett par täckbyxor har du ingen lust med. Då är kjolen Down skirt från skhoop en välsignelse. Blixtlås i sidorna gör den lätt att komma i och ur, ihopknölad i väskan tar den ingen plats.

mm

Vid närmare eftertanke är det kanske den här man skulle ha mest användning för denna blöta vinter ;)

Den här hösten har verkligen försvunnit i ett nafs! Jag har knappt hunnit läsa en rad, nu längtar jag riktigt efter att få sjunka ner i en bok. * Precious fick mycket uppmärksamhet på Stockholms Filmfestival där filmatiseringen visades som öppningsfilm. När man läser sammanfattningen känns det verkligen som om det inte finns någon hejd på eländet, men jag har en känsla av att det vänder... * Jag gillar deckare, med en favorisering av brittiska sådana. Åsa Larsson är förvisso inte från Storbritannien, men väl från norra Norrbotten. Jag tycker om miljön i Kirunafjällen där hennes böcker utspelar sig. Tills din vrede upphör är den senaste boken om polisinspektör Anna-Maria Mella och kammaråklagare Rebecka Martinsson. Här ska man hålla sig till böckerna och låta bli filmen som gjorts av en av böckerna. * Jag brukar ha svårt för böcker som innehåller övernaturliga saker såsom spöken, varulvar och vampyrer. Efter True Blood känner jag att jag vill ge The Historian en chans. Elizabeth Kostovas blandar fakta med fantasi, historia med nutid i huvudpersonens sökande efter sanningen om Dracula. * Tove Janssons klassiska muminäventyr Den farliga resan har kommit i nyutgåva i år. Jag kommer ihåg boken som ganka läskig när jag var liten, detta är en historia som passar minst lika bra för mammor, pappor och andra vuxna människor. Tove Janssons orginalillustrationer i akvarell är underbara, jag kan tänka mig att önska mig denna bok bara med tanke på dem!

Swish, så är det julafton. Sedan hinner man inte mer än att peta i sig julskinkan så är det nyårsafton. Eftersom jag numera inte blir bjuden (buhu) på så många finare tillställningar och cocktailpartyn siktar jag in mig på en billig nyårsblåsa. Både Lindex och Kappahl har ett ganska stort urval av prisvärda festkläder.

nn

Pst. Ännu fler nya fat ligger ute och fler kommer att läggas ut på Crème de la Crème de närmsta dagarna.

Julbak No.1

* Lyxig kavel i rostfritt stål från Rösle. * Pepparkakor i form av bondgårdsdjur blir en skön mix tillsammans med bockar och grisar.


Idag har regnet stått som spön i backen. Hemma i Villa Tallås muntrade vi upp oss med decembers första julbak. Medan Flora tog sin tupplur tog jag fram en fjärdedel av den stora degen, resten lyckades jag smussla bort bakom ett mjölkpaket i kylskåpet ;) Av erfarenhet vet jag att en normalstor pepparkaksdeg har en tendens att ALDRIG ta slut.

Loppisformar samsas med nyinköpta och moderna. Favoriterna idag var den gamla grisen från sommarens loppmarknad och den nya delfinen från Designtorget.

Första plåten åkte i diskhon för att sedan hamna i komposten. Hoppas maskarna tycker om brända pepparkakor :)

En alldeles utmärkt present

Jag brukar ibland lite skämtsamt beklaga mig över att vi inte har tillräckligt mycket konst på väggarna. Det är något speciellt med en "riktig" tavla som någon av våra affischer eller ett tryck, hur mycket jag än tycker om dem, aldrig kan uppnå. Jag tycker om känslan av att en tavla endast finns i ett exemplar.

Mannen i huset har tidigare kommit hem med ett första- och ett andrapris från arbetsplatsens årliga konstlotteri. Första gången blev det en olja av Camilla Pyk. Läcker, men jag hittar inte en plats i vårt hus som gör den rättvisa. Andra gången blev det en litografi av en konstnär jag inte kommer ihåg namnet på. Geometriska former i starka färger som fick hänga på väggen i toaletten :) Nu igår var det tredje gången gillt, och denna gång blev det en fullträff! Mikaela Rydin jobbar med lager på lagerteknik. Tyglappar, små teckningar, utskrifter av mönster bildar en helhet som hon sedan syr och målar på. Bilden som blev lite suddig (trots stativ, jädra mörker!) gör inte riktigt konstverket rättvisa, men jag gillar. A lot! Efter tre vinster på nästan lika många år är det nog dags att överlåta inköpet av Trisslotter till F :)

Happy Friday till er alla!

Ps. Nya kakfat finns nu på plats!

Fyrtal: Sol

* Nya fat anländer snart till butiken. Stig Lindberg och Marianne Westman är några av formgivarna som får sina tallrikar i nya skepnader.
* De bulliga ljusstakarna Bull lyser upp fönstren i hallen. Jag fastnade för bågformen som man nu kan se på många håll.
* Så underbart att få se solen igen! Jag har väl aldrig längtat så efter solstrålarnas skuggspel på väggen. I fönstret hänger en stjärna som vi köpte när vi var i Indien för några år sedan. Kändes lite märkligt att köpa adventsstjärnor när man stod bland de dammiga stånden på marknaden och luften dallrade av hetta. Det som kändes färgsprakande och härligt när vi var där kändes lite overkill i det nordiskt bleka när vi kom hem. Ett par av stjärnorna har iallafall fått komma upp och pimpa till vårt annars ganska färglösa TV-rum.
* Finns det något vackrare än rimfrost? Farbror Rimfrost har blåst ut ett jämt lager glittriga iskristaller över gräsmattor och hustak. Plötsligt känns November med sina futtiga tre soltimmar, eller vad det nu var, väldigt avlägset. Medan jag strosar runt på soliga golv lyssnar jag på den här.