* Favoriterna av julpynt - amaryllisarna, blommar för fullt i olika delar av huset. På leksakssåpet i vardagsrummet samsas en svagt rosa och en vit om utrymmet framför en litografi av Madeleine Pyk som lämpligt nog verkar ha någon slags Betlehemsmotiv ;)* Allan heter nyaste tillskottet i kakfatsfamiljen. Stig Lindbergs Prunus blev ett gulligt litet fat, perfekt för praliner och karameller.
* Hon valde en vacker dag att dö på vår älskade Piplarsson. Karla berättade för sköterskan på Veterinärmottagningen att Nu är Pipan en kattängel som leker med gammelmormor uppe i himlen. Låter fint tycker jag. Bilden är tagen i somras när hon fortfarande var en busig dam i sina bästa år.
* För några år sedan såg jag ett inredningsreportage hemma hos Sofia Wistam, kommer inte ihåg vilken tidning. I alla fall hade hon en poster med ett gammalt Vouge-omslag i köket. Inspirerad av henne beställde jag den här, som tills vi fyndade den nakna damen med grönsakerna, hängt i vårt kök. Nu är vår badnymf uppiffad med ny ram och hänger i vardagsrummet istället.
Ligger hemma däckad efter sprutan jag tog tror jag.
SvaraRaderaBarn har ett sunt sätt att se livet på i alla fall.
LiseLotte
Åh, jag tänker på er. Kramar!
SvaraRaderaLämnar en kram till hela familjen <3
SvaraRaderaMissen har det bra nu, tänk att barn förstår det, de är så kloka...
SvaraRaderaKramar!!
SvaraRaderaTråkigt med katten. Verkligen. MEN vilken fantastisk dotter du har, låter så förnumstig mitt i alltihopa. Otroligt!
SvaraRaderaSofia Wistam var med i Family Living härom året. Det kan vara där du sett affischen.
Kärlek till er och Pipan! Kram
SvaraRaderaLåtta-Påtta: Stackare! Jag min slarver som inte ens tagit sprutan. När man hör om såna reaktioner som din har jag inte särskilt stor lust att ta den heller ;)
SvaraRaderaMrs. b & Eva: Tack och kram!
På vår udde: Ja, missen har det bra nu. Ibland kan barn vara så där förståndiga att man inte riktigt förstår var de fått det ifrån ;)
Milla-andante: Kram!
Karin L: Tråkigt var ordet, hon var en familjemedlem som vem som helst av oss. Karla är så lillgammal och förnumsig ibland att jag känner mig som en barnrumpa. Har hört att första barnet har en tendens att bli sån.
Family Living var det nog, det stämmer!
Tess: Tack och kram! Hoppas haklappen har kommit fram nu efter sju svåra år :)