


Sarek heter en av Beckers kollektioner som med sexton kulörer blandar exotiskt med svensk fjällnatur. Efter jul ska jag ta tag i mina renoverings/makeoverprojekt som står i källaren och gå på dem med färg och pensel. En nypa myllrande orient och en nypa öde fjällandskap låter som en blandning som skulle passa mig ;)
Jag njuter av den vita utsikten, en kopp te och den gula desserten som blev över från i lördags. Vit choklad och saffran i en perfekt kombination, rekommenderas varmt!
Tack för alla fina kommentarer om vår Piplarsson. På torsdag morgon åker vi till djursjukhuset, förmodligen för sista gången med vår lurviga grönögda katt. Karla utbrister mitt i frukosten "En vacker dag ska Pipan dö. Det blir nog innan jul". Ja, så blir det nog. Förfärligt sorgligt, men sånt är livet.
En fredagkväll inte långt därefter hade vi tagit ett par drinkar efter jobbet i cocktailbaren på Berns. Jag kommer så väl i håg hur jag på pendeltåget hem säger till mannen att om katten är kvar när vi kommer hem släpper vi in henne. På uppfarten till huset möts vi av ett jamande, sagt och gjort, katten fick komma in. Efter att ha slukat ett par rödspättafiléer somnade hon på mattan nedanför vår säng.
Det är här solskenshistorien om Piplarsson börjar. Dagarna gick och vi lyckades inte spåra några ägare. Jag hade fortfarande inte sagt så mycket som prosit trots att katten som numera gick under namnet Piplarsson sov i vår säng efter att ha fått ett välbehövligt bad. Det märkliga är att varken allergiska vänner eller släktingar verkar känna av vår lurviga katt.
Nu är solskenshistorien på väg att få ett slut. Akut njursvikt är diagnosen som inte går att göra så mycket åt. Vår stora lurviga katt är bara en skugga av sitt forna jag och efter helgen kommer vi vara tvungna att ta ett tufft beslut. Piplarsson ska få somna in för att sedan begravas bland våra rosor. I vår ska jag plantera en stor klätterros på platsen där hon ligger.
Mamma, djur håller inte så länge, säger Karla när hon ser tårarna rinna längs mina kinder. Vi kanske kan skaffa en hamster istället. Nä, jag skulle inte tro det, men det finns en kattras som heter Sibirisk katt som sägs ska sakna ett allergen i saliven, till utseendet påminner den om vår kära Piplarsson. Kanske kan en ny liten ullboll flytta hem till oss i vår. För det är så, sedan den dagen vi blev med katt så stämmer det, A house without a cat, is not a home.
Mannen i huset har tidigare kommit hem med ett första- och ett andrapris från arbetsplatsens årliga konstlotteri. Första gången blev det en olja av Camilla Pyk. Läcker, men jag hittar inte en plats i vårt hus som gör den rättvisa. Andra gången blev det en litografi av en konstnär jag inte kommer ihåg namnet på. Geometriska former i starka färger som fick hänga på väggen i toaletten :) Nu igår var det tredje gången gillt, och denna gång blev det en fullträff! Mikaela Rydin jobbar med lager på lagerteknik. Tyglappar, små teckningar, utskrifter av mönster bildar en helhet som hon sedan syr och målar på. Bilden som blev lite suddig (trots stativ, jädra mörker!) gör inte riktigt konstverket rättvisa, men jag gillar. A lot! Efter tre vinster på nästan lika många år är det nog dags att överlåta inköpet av Trisslotter till F :)
Happy Friday till er alla!
Ps. Nya kakfat finns nu på plats!