Brass

Rufus tycker att man kan sova när man blir gammal, och jag känner mig gammal när jag inte får sova. Jag och min son har nu två nätter på raken tillbringat några timmar mellan ett och halv fyra med att vagga i takt till Visa från Utanmyra samtidigt som vi passat på att okynnessurfa lite. Jag hade ju när som helst bytt ut både babybjörn och okynnessurfande mot kudde och täcke, Rufus är inte lika övertygad om att det var en bra deal. Just nu känner jag mig alltså inte som den skarpaste kniven i lådan, utan är övertygad om att innehållet i mitt huvud är utbytt mot något fluffigt som bomull eller sockervadd. Känns inte optimalt med tanke på morgondagens Nyårsfirande, det är bara att hoppas att jag kommer in i andra andningen ;)

Det började med mina gamla mässingsljusstakar som aldrig blev nerpackade i jullådan efter förra årets julfirande och fortsätter nu med mer mässing hos Crème de la Crème. Jag gillart! På bilden, otroligt eleganta Nick and the Candlestick av Lindsey Adleman. Vackert skulpturala, kanske inte så praktiska. Bild från Matter via Design*Sponge.