Storstädning

Vilken värme! Varje morgon när tunga moln tornat upp sig utanför sovrumsfönstret har jag tänkt, att nu kommer nog det där regnet som det har pratats om i dagar. Men så tittar solen fram lagom till frukost, och vid lunchtid har termometern nått upp till 26 grader. Igen. Härligt, säger en soldyrkare som jag, lite väl varmt säger vår treveckors bebis. Vi hänger mest i skuggan under vår nya terassmarkis där vi häller i oss stora mängder saft och slöbläddrar i gamla tidningar. Rufus, han sover mest :)

Idag har jag även börjat städa i CdlC-butiken. Sålda produkter tas bort och nya läggs till. Crème de la Crèmes tunga nyheter har gått som smör i solsken, nya är på ingång de närmsta veckorna. Även nya våningsfat har sett dagens ljus, fler kommer att anlända den kommande veckan.

Fyrtal; TGIF

Tack alla fina för gratulationerna i samband med bebi-Rufus födelse! Det var nog tur att vi fick de där dagarna med lugn och ro efter att lillebror kommit ut. Att få tillbaka döttrarna som vi längtat så mycket efter var givetvis underbart, men senaste dagarna har jag blivit varse att tre barn definitivt är fler än både ett och två ;)

* Några nya betongfat har jag lyckats göra i veckan. Mycket blått, men även en del rött och vitt. Börjar förhoppningsvis anlända till butiken under dagen och resten av helgen tillsammans med nya våningsfat.
* Godaste krämen ever har F kokat ihop av våra tonvis med plommon. Själv äter jag den både till frukost ,lunch och mellanmål. Receptet hittar ni här.
* Ja, här är han. Räkan Rufus - en ganska nöjd ung man så länge han får sova på magen och har tillgång till obegränsat med bröstmjölk.
* Tar tillfället i akt att dokumentera ett prydligt hörn i Villa Tallås. På något vis vill det liksom inte hålla sig särskilt prydligt i mer än en kvart ;)

Kväll

Julikväll när den är som bäst. Mätt efter en god middag, bebis-Rufus sovande på mattan i vardagsrummet och en kopp te i skymningen. Årets första plommon, levande ljus i finaste lyktan och senaste numret av Trädgårdsliv.

Med döttrarna på semester med mormor och morfar, och en sovande bebis blir det tyst i Villa Tallås. Jag vilar och ammar, ammar och vilar, medan mannen i huset passar på att göra sådant som inte hunnits med resten av året. Hyllor har skruvats upp, dörrar målats och ogräs dragits upp. Sakta men säkert kan vi bocka av påbörjade, men oavslutade projekt på listan. Listan har dock en benägenhet att fyllas på med nya To do i samma takt som gamla stryks, men det är väl det som är grejen med att bo i ett gammalt hus ;)

Till helgen blir ordningen återställd hos familjen i Uttran. Då kommer gullvipporna hem efter två hela veckor i paradiset på Västkusten. Aldrig har vi varit borta från dem så länge. Nu längtar vi efter kramar och flickbus, godnattsagor och spring i benen.

Bebisbubbla

Bebismage.Bebisbubbla. Bebisdoft. Bebislycka. Bebishud.

Senaste dagarna har vi varit inneslutna i ljuvligaste bebisbubblan. För snart en vecka sedan gjorde vår bebispojke Rufus en rekordsnabb entré till denna värld. Än en gång förundras jag över hur något så fulländat och perfekt kan ha gömt sig i min mage så många månader. Nu börjar allt återgå till det normala igen, enda skillnaden är att vi nu är fem och inte fyra. Och att flickorna i familjen inte längre är i majoritet (fast då måste man räkna in katten också :)

Snart mina vänner är jag back in business igen. Med känslan av att bröstmjölken stigit mig åt huvudet kan det kanske ta ett tag, men jag lovar, jag är snart tillbaka.

Fyrtal; Sommar

Mamma, jag tycker att vintern ska vara kortare och sommaren längre, sa Karla idag när vi satt vid middagsbordet. Jag tycker faktiskt inte om snö, fortsätter hon. Jag kan hålla med, även om jag faktiskt tycker om snö. Bara inte så länge. Dagar som denna känns dock vintern avlägsen. Sommar, ljuva sommar.

* Till och med en badkruka som jag har badat lite idag. Jag kanske inte riktigt heldoppade mig, men med tanke på allt stänk man fick av plaskande barn så kan man nästan räkna det som heldoppat ;)
* Jag tycker inte om att kisa. Så snart vårsolen börjar lysa sitter därför alltid ett par solglasögon stationerade på min näsa. Just i år är jag kär i dessa bensinmacksbrillor i pilotmodell. I dag behövdes hatt också för att inte få värmeslag. Och solskyddsfaktor. Just denna reades ut på apoteket i våras. Jag förstår varför, varje gång man ska spruta dit en klutt så kommer det massor. Blåser det dessutom så får även de som sitter bredvid en sprut solkräm.
* Så här glad är man när man just deklarerat att man slutat med blöjor. Jag är stor tjej nu, säger Flora. Jag ska ha trosor. Att det sedan är svårt att få tag i trosor som passar en stor tjej med kropp som ett sugrör är en annan historia. Storasyster fick ta över de nyinköpta trollorna som skulle passa rumpor mellan 1-2 år (hon har inte heller så stor bakdel) Flora verkar i alla fall nöjd med sina bebistrosor som har en kissgubbe fram och en bajsgubbe bak.
* Tack och lov för grannar som förstår värdet av en trasig tallrik. En trasig Swedish grace gör ju så ofantligt mycket mer nytta hemma hos mig än i soptunnan!

Dagens kap

Barnen är inackorderade hos farmor ett par dagar och jag försöker göra något vettigt. Det går så där. Ute regnar det, fast ändå inte. Luftfuktigheten påminner om drypande eftermiddagar i Asien, enda skillnaden är att det är sjutton grader här, och inte trettiotvå.

Dagens kap är utan konkurrens ett par med såna där klassiska träskor i flätat brunt skinn. 299 pix på H&M:s barnavdelning, finns upp till storlek trettionio :)

Krusbär

När det är så där hett att luften riktigt dallrar och svetten rinner mellan skulderbladen är man inte sådär jättesugen på att äta varm mat. Ärligt taget är jag inte sugen på att äta överhuvudtaget. Men en skål kylskåpskall kräm med mjölk glider ner lätt och lägger sig som ett svalkande lock i magen.
Just nu är krusbären i vår trädgård precis så där lagom omogna, så fulla av pektin att man knappt behöver reda krämen.

Det finns en tillfredställelse i att ta vara på det som växer utanför husknuten. Idag plockade Karla in en hink röda vinbär som vi gjorde den här smarriga kakan av. En kvinna som inspirerar när det gäller att ta vara på vad som växer i trädgården, och som på ett skönt sätt skiljer sig från alla tjusiga TV-kockar är Camilla Plum. När jag ser hennes matprogram vill jag också flytta ut på landet med man, djur och minst fyra ungar, och laga mat på en AGA-spis i ett lagom slitet och stökigt lantkök :)